Löparblogg - Success is my only option

Okej det var snart en vecka sedan Åstadsloppet i Örebro, men har egentligen inte sammanfattat loppet. Så tänkte göra det nu. Är inne i grundträningen och hade egentligen inga förväntningar på loppet. Bara att det skulle bli väldigt kul att springa. Loppet låg ändå bra i tiden då jag hade en lätt vecka och hade förhoppningsvis lite piggare ben.

 

Loppet startade och efter bara några hundra meter gick storfavoriten Fredrik Uhrbom upp i ledning och drog sakta men säker ifrån övriga fältet. Sen blev vi en klunga på ca 7-8 löpare. Låg till början bakom jämnåriga Oscar Carlsson på en andra plats i klungan. Tempot var högt och kände att det här tempot som vi höll nu skulle bli tufft att ha hela vägen. Passerade 5 km på ca 16.25 kanske någon sekund snabbare. Någon kilometer till gick i samma tempo innan det blev lite lugnare, men vid 9 km blev tempot högre igen och orkade bara hänga med klungan några hundra meter till innan jag fick släppa. Passerade 10 km på 33.16. Var riktigt trött och trodde nu att loppet var kört och att det skulle bli dom längsta 11 kilometrarna i mitt liv som var kvar.

 

Dock hände något konstigt och en dryg kilometer senare kände jag mig mycket piggare. Kom ikapp en fredrikshofslöpare och kunde ganska lätt ligga i rygg samtidgt som vi inte tappade på klungan framför. Kändes till och med som om vi skulle kunna komma ikapp dom. Kilometrarna rullade på fint igen och även om vi inte kom ikapp hela klungan tog vi delar av den när den splittrades upp. Vid 16 kilometer sprang vi ifrån Oscar ( Som kom placeringen före mig på Lidingöloppet) och någon kilometer senare sprang vi även ifrån en löpare till. Låg nu på en femte plats med några löpare i rygg. Bestämde mig vid 19 kilometer att öka farten betydligt. Fick en lucka som jag kände mig trygg med. Kanske blev lite bekväm på slutet då dom kom lite närmare mig. Sprang i mål på en femte plats på tiden 1.11.10, 50 sekunder under SM-Kval gränsen som innebär att jag får springa i SM-klassen och elitledet på Göteborgsvarvet.

 

Är nöjd men säsongens enda halvmara och skönt att klara SM-gränsen. Sen är det inte säkert att jag springer det ändå till sommarn, men ändå kul att ha möjligheten. Konstigt att det kan svänga så i ett lopp. Vi 10 kilometer var jag totalt slut. Passeringen där var också ganska bra. 33.16 på 10 kilometer är sekunden snabbare än vad jag sprang ifjol på den distansen och 15 sekunder snabbare än vad jag sprang Karlstadstadslopp på i år. Nu hade jag alltså dubbelt så långt kvar. På något sätt släppte det och jag kunde springa ganska bra andra halvan också.

 

 

Kul att se tiderna efter åt även om dom inte stämmer perfekt. Man ser ändå tendensen på loppet. Även om jag inte ser var min rasande avslutning tog vägen. Kanske finns lite trötthet i svaret och det var två kilometer med svag uppför.