Löparblogg - Success is my only option

Det kanske inte är någon hemlighet längre att jag är förväntansfull och har höga målsättningar med Stockholm ultra. Jag skulle kunna skriva en lång förklaring om att jag vill göra mitt bästa för dagen och njuta av loppet. Men ska jag vara ärlig så skiter jag fullständigt i det. Även om jag såklart måste göra mitt bästa och är säker på att det kommer att bli roligt och utmanande.

 

Ödmjuk som jag är så har jag svårt att se att jag kommer att misslyckas med första punkten, trots att jag har noll erfarenhet av distansen. Men inställningen är absolut att jag kommer ligga där illamående i gräset som svensk mästare efter målgång. Sen måste jag väl erkänna att punkt 2 kommer att bli betydligt tuffare. Framförallt för att 7.10 är en väldigt bra tid och dels för att jag inte ser vilka av mina konkurrenter som skulle kunna hjälpa mig att springa så fort. Då de fyra redan VM klara löparna avstår SM. Sen finns några tidigare SM-medaljörer och riktigt duktiga marathonlöpare med i fältet som med en bra dag kan vara till hjälp. Men tror även här att jag kommer att klara under 7.10 och fixa min VM-biljett. Sen finns ju såklart chansen att jag underskattar distansen totalt och kommer få ett rent helvete, men dom tankarna vill jag helst undvika. 

 

Planen är att lägga mig i 4.12 tempo. Det ger en sluttid på precis 7 timmar. Då har jag lite marginal att gå på. Dock om jag känner mig själv rätt så kommer det gå fortare i början. Tror det blir en nyckel i loppet att hålla igen i början. Sen om man ser mina två tidigare längsta lopp (Sunne maraton & Silverleden 64 km) har jag startat betydligt fortare än planerat och har orkat hålla ihop det väldigt bra ändå. Men man ska inte underskatta 100 km. Optimistisk och taggad är jag i alla fall!