Fight Cancer and run
Fick en förfrågan för någon vecka sedan att springa det här loppet. För tillfället ser det dock ut som om jag inte har möjlighet att delta då. Det tar verkligen emot då loppet har ett sådant gott ändamål. Så jag hoppas verkligen att så många andra som möjligt ställer upp i detta lopp. Lite information om loppet:
Visst är det roligt att springa lopp. Roligt att mäta sig mot andra. Mot sig själv. Testa hur långt man orkar, hur snabbt, hur mycket snabbare än förra gången.
Den 19e september går starten för andra upplagan av loppet Fight Cancer and Run på Frihamnen i Göteborg. Bakom loppet står Cecilia Hedström som blev diagnostiserad med Cancer för några år sedan. Under sin behandling började hon föreläsa om hur viktig löpningen var för henne. Enligt Cecilia räddade forskningen hennes liv och löpningen hennes kropp och psyke.
Motionerar vi regelbundet minskar risken drastiskt att drabbas av cancer. Drabbas man ändå är chanserna att klara sig väldigt mycket bättre. Därför finns loppet i flera varianter för att alla ska kunna vara med.
Allt överskott går till cancerforskning och förra året kunde 78.850:- skänkas till Jubileumskliniken på Sahlgrenska sjukhuset. Anmäl dig på www.fcancerandrun.com om du vill vara med och göra skillnad för dig själv och för framtiden.
Vecka 30 = rekordvecka i mängd
Tanken var att det skulle bli mycket löpning den här veckan och så blev fallet också. Kan dokumentera första veckan över 20 mil. Det blev till och med lite marginal. 216 löpkilometer lyckades skrapade jag ihop under veckan. Så nu tränar jag iaf lika mycket som dom gjorde på viloveckorna på 1980-talet. Det bästa av allt är benen har varit med mig hela veckan. Även om jag stundtals varit lite sliten, så har det varit under kontroll.
Måndag: 30.7 km
Tisdag: 34.2 km
Onsdag: 35.2 km
Torsdag: 35 km
Fredag: 28.5 km
Lördag: 40 km
Söndag: 13 km
Nu väntar 2 veckor med lite lättare träning fram till SM den 8 Augusti. För då är tanken att det ska springas fort!
Det är den här känslan man vill uppnå med träningen:
Träning vecka 29 och början av 30
Efter att träningen har rullat på riktigt bra blev benen otroligt sega och smärta under höger fot. Fick snurrade runt på en fotbollsplan på morgonjoggarna Tisdag och Onsdag, då det var mjukare och skonsammare för foten. 13 km båda gångerna. Tanken var att det skulle bli ca 20 löpmil denna vecka. Men gav upp den tanken på Onsdagkväll efter att benen var helt förstörda. Våga inte träna ner mig mer. Resten av veckan blev lättare och körde en del cykel istället. Lyckades ändå samla ihop 17 mil löpning och 7 mil cykel. Med upplägget 10 löpmil första 3 dagarna och 7 löpmil sista 4 dagarna.
Så efter några lättare dagar sista dagarna föregående vecka svarar benen väldigt bra igen och känner absolut inte av smärtan under foten. Försöker skapa lite form genom att lägga in 40 meters sprinter i distanspassen. Måste erkänna att jag inte vet den exakta fysiologiska förklaringarna till varför dessa korta sprintlopp ska vara så formgivande, men efter order från coachen är det bara att springa dom. Dessutom är det ganska trevligt. Förmodligen går det inte särskilt fort, men det känns som jag flyger fram. Tanken med den här veckan är att det ska bli ca 20-22 mil den här veckan. Har hittils sprungit 135 km på veckans första 4 dagar och benen känns som sagt väldigt bra. Så bör inte bli några problem.
Träningssummering vecka 28
Planen var att springa 180 km vecka 28 och det var just vad det blev (eller 500 meter längre). Benen har känts bra hela veckan och har lagt in ett par 4-5 km ökningar i några av passen. Farten har då varit runt 3.50-4.00. Annars har det varit lägre fart. Har även hunnit med ett myrpass, lite cykel och ca 90 minuter bålstyrka.
Måndag: 29.2 km (2pass)
Tisdag: 36.2 km
Onsdag: 20.8 km (2pass)
Torsdag: 15 km
Fredag: 24.8 km (2pass)
Lördag: 40.5 km
Söndag: 14 km
Totalt: 180.5 km
Hittills har det blivit nästan 100 km (98.8km) på de första 3 dagarna den här veckan. Måste motvilligt erkänna att benen har blivit sega och stela de senaste dagarna. Men då det helst inte ska bli mer än 200 km den här veckan kan jag lägga in en lättare dag och ändå komma upp i tänkt distans. Får överväga när det blir.
VM-uttagning är säsongens mål
Har inte riktigt gått ut med min målsättning för Stockholm Ultra (SM 100km). Målsättningen är tuff, men samtidigt helt realistisk. Målet är att ta SM-guld och framförallt kvalificera mig till VM på 100 km. Har varit i kontakt med Peter Fredricson som är landslagsansvarig. Springer jag under 7.10 är biljetten till VM och Nederländerna som gott som min. Och ska jag vara ärlig ser jag ingen andledning till varför jag ska springa långsammare än det. Men samtidigt vet jag egentligen inte hur kroppen reagerar efter 7 mils löpning. Det enda som är säkert är att jag kommer sälja mig dyrt och tror stenhårt på att jag kommer att klara det.
Den första uttagningen är klar och ser ut så här:
Jonas Buud, IFK Mora
Fritjof Fagerlund, Rånäs 4H
Patrik Werme, Torsby LK
Linus Holmsäter, Fredrikshof FIF
Sverige för max ställa upp med 6 löpare, så finns enbart två platser kvar och uttagningen stänger efter Stockholm ultra. Lite kuriosa är att jag slog Patrik med över 25 minuter när vi sprang Sunne Marathon för 2 månader sedan.
Det enda som skulle ta emot lite med att bli uttagen är att VM och Tjurruset går samma dag (12 September).
Men det krävs att bra Stockholm ultra om det dilemmat ens ska bli aktuellt.
Skulle ta emot att inte springa Tjurruset, men hoppas att inte göra det:
Samlar lite mil
En välbehövlig återhämtningsveckan är över och nu är träningen igång som vanligt igen. Träningen kommer vara stegrande några veckor nu med 180 km löpning den här veckan. Spontant kan 18 mil kännas som mycket, men räknar man ut det på hela veckan blir det bara 26 km per dag. Så får verkligen hålla igen lite i början så jag har kvar några mil till helgen. För just nu blir det inte mycket alternativ träning, enbart lite cykel och styrka utöver löpningen.
Den mesta träningen blir i lugnt tempo nu. Förutom att jag lägger in några kilometer lite snabbare än tänkt tävlingsfart på 100 km (4.00 per km) i distanspassen. Annars njuter jag av träningen och kroppen känns fruktansvärt bra nu!
Ny tränare - Rune Larsson
Har varit utan tränare i nästan ett år nu och jag tycker det har fungerat väldigt bra ändå. Tycker om att lägga upp min egen träning. Men då jag valt och sadla om till ultralöpare där jag har mindre (ingen) erfarenhet känns det bra att få hjälp med träningen igen. Då jag fick förfrågan om att ingå i ett ultrateam med Rune Larsson som huvudtränare var det inte mycket att fundera på. Känns väldigt bra och inspirerande. Teamet kommer egentligen inte starta förens nästa år och återstår att se hur det kommer att underlätta min satsning, men bara att ha Rune som tränare och bollplank är guld värt för mig i dagsläget.
För dom som inte är bekant med Rune är han den klart största ultralöparen genom tiderna i Sverige. Han har slagit en rad Svenska rekord och innehar fortfarande rekorden för 6 timmar och 24 timmar. Han är även 3-faldig vinnare av Spartathlon (246km). Så sent som 2011 sprang han från Portugal hem till Trollhättan, en sträcka på 400 mil. Utöver stora meriter brinner han fortfarande för ultralöpningen och vill hjälpa andra för att slå hans rekord och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte satsar på att klå dom. Men en lång väg fram till det.
Rune:
