Löparblogg - Success is my only option

Är rätt så besviken för tillfället så orkar inte skriva så mycket om loppet.

 

Tassade på i ett lagom tempo i början. Det som dock hämmade mig i början var att jag tryckte i mig så mycket mat att jag började må dåligt. När jag hade sprungit i 6 timmar började det bli tungt, mest för att jag mådde dåligt. Sprang 1 timme till, men sen visste jag inte vad jag skulle göra. Gick något varv innan jag sätte mig  bredvid banan och var mentalt på väg hem till Karlstad. Då kom dock EM-guldmedaljören Maria Jansson och gav mig en saltgrogg och sa att jag skulle stoppa fingrarna i halsen och spy. Sagt och gjort var delar av frukosten ute ur systemet. Sen fick jag order att gå in i en iskall dusch. Var något som hände och jag kunde springa riktigt bra nu efter i princip 1 timmes uppbehåll från löpningen. Sprang 2 varv innan jag stanna snabbt och fick på mig torra kläder, då jag aldrig tog av dom i duschen.

 

Nu rullade det på bra och kändes betydligt bättre än när jag börja springa. Timmarna rullade på bra, men aptiten var inte på topp. Det jag åt nu var bröd dränkt i Cola, banan och kexchoklad. Var dock optimistisk om att det skulle kunna gå riktigt bra nu. Låg ändå 5:a än och hoppades att jag hade haft min svacka nu. Hade sprungit ca 129 km efter 12 timmar och kändes riktigt bra nu. Dock fick jag en liten svacka igen efter 13 timmar, men ändå under full kontroll. Bestämde mig för att prova saltgrogg och duschen igen. Fick dock inte den effekten som jag ville. Mådde riktigt dåligt av saltgroggen och magen blev också dålig. Fick in på toa och tog en hink framför mig. Spydde konstant i några minuter och kändes som hela stadion snurra. De lätt trötta benen var nu helt förstörda och det var inte aktuellt att ens ta ett löpsteg nu. Kändes som musklerna låste sig i låren. Gick några varv samtidigt som jag fick luta mig mot väggen för att komma runt. Huvudfunktionären kom och plocka av mig från banan. Kunde inte bry mig mindre om det. Visst skulle jag kunna gått någon timme och sedan med lite tur fått igång benen igen. Men då jag inte var ute efter något halvdant resultat kunde jag lika gärna åka hem och inte förstöra kroppen helt. Skulle inte värdesatt typ 22 mil. 

 

Dock finns det något positivt med loppet. Då jag enbart sprang 14 mil kommer återhämtningen gå mycket snabbare än om jag hade sprungit 26 mil. Nu ger jag mig en chans att prestera bra på Karlstad 6-timmar istället. 6 timmar känns mer humant än 24 timmar och det är på 100 km jag vill bli bra på och springa VM på. Sen är jag även en erfarenhet rikare.

 

Nu dagen efter känns det okej. Kroppen är seg såklart, men har varit betydligt värre. Kommer nu att ta en viloperiod och sedan satsa mot nästa säsong. Jag tar med mig det här nederlaget och försöker göra något bra med det. Jag kommer tillbaka!