Löparblogg - Success is my only option

Från om med idag kommer jag att börja att blogga på sidan "Löpning för alla" (lopningforalla.se). Så nu kommer det inte att bli några fler blogginlägg på denna sidan. Kommer att försöka vara lite mer konsekvent med mitt bloggande nu. 

 

Riktigt härligt höstväder nu och det firade jag med ett tufft intervallpass nu på förmiddagen. På programmet stog det 4000-3000-2000-1000 meter på bana med 8-6-4 minuter vila. Den tänkta km-farten på intervallerna var 3.12-3.08-3.05-Fri fart. Benen kändes riktigt bra och det blev även ett bra pass. 

 

Sträcka        Tid         (Tänkt tid)

4000          12.41          (12.48)

3000           9.22           (9.24)

2000           5.59           (6.10)

1000           2.47           (Fri fart)

 

4000-ingen kändes riktigt bra. Låg i 3.10 fart och tyckte att det kändes väldigt kontrollerat.

På 3000-ingen fick jag ta i lite mer, men det var fortfarande under god kontroll. Det är ändå ganska högt tempo.

Inför 2000-ingen fick jag tillåtelse av Henrik att springa lite fortare än den tänkta farten om det kändes bra. Sprang första varvet lite snabbt och då var det lika bra att hålla uppe tempot. Fick slita sista varvet.

Sen på 1000-ingen fanns det inget att spara, men skulle försöka trycka på lite extra på sista varvet. Flöt på bra första 600 meterna för att sedan göra en ökning på sista varvet. Fick slita ordentligt nu, men kom i mål på en bra tid.

 

Riktigt nyttigt pass som jag klarade att genomföra på ett bra sätt. Det blir 1 mil i rätt så hög fart. Formen är bra och då är det inga problem att springa 25 varv på bana. Nu blir det lite vila innan ett lugnt eftermiddagspass.

 

Har tävlat flitigt under hösten, men den här helgen är det enbart träning som gäller. Faktum är att det bara är en tävling kvar för säsongen. Terräng-SM den 27 Oktober på Lugnets skidstadium i Falun. Det är den tävlingen som jag sett fram emot mest den här säsongen och det känns extra inspirerande att springa nu när jag fått några kvitton på hur fort jag kan springa. Har lagt alla andra tävlingar bakom mig nu och allt fokus är på Terräng-SM, där det blir 8 km i M22.

 

 

Har tävlat mycket den senaste tiden och det har gått väldigt bra. Det är även något som friidrottsförbundet har uppmärksammat. Vanligtvis brukar det stå om världsstjärnor som Usain Bolt, Abeba Aregawi, Emma Green eller om något stort mästerskap. Nu när jag gick in på sidan var det en bild på lilla mig och hur jag sprungit den senaste tiden. Känns väldigt insperirerande att förbundet har koll på vad jag gör, även om det förmodligen är statistiknörden Lennart Julin som skrivit det. Men kul ändå!

 

André Rangelind - Kungen av tjurrusen

André Rangelind, IF Göta, är kungen av de svenska tjurrusen 2013. Efter segern i Tjurruset i Karlstad vann André även ett av de två tjurrusen i Stockholm nu i helgen.

Karlstaddominans i TjurRuset i Stockholm. André Rangelind, till vänster, vann lördagens tjurrus strax före klubbkompisen Anton Nilsson.

I mitten av september vann André Tjurruset på hemmaplan i Karlstad.

I helgen var det dags för Tjurruset i Stockholm, som för första gången var uppdelat på två dagar på grund av det stora intresset.

Lördagens lopp i Botkyrka vanns av André Rangelind, IF Göta, med tiden 41.12. Tvåa slutade klubbkompisen Anton Nilsson med 41.58.

Totalt genomförde 4 202 deltagare den tuffa banan. Damklassen vanns av Petra Kindlund, med tiden 52.11.

På söndagen var det dags igen. Den här gången var det 3 885 deltagare som genomförde det blöta kraftprovet med de olika hindren.

Segrade gjorde Christian Arnesson, Redvägs SK, 43.28 och Kristin Larsson, FJS, med 52.48.

 

Även en film på banan:

http://www.marathon.se/aktuellt/se-videoreportaget-fr%C3%A5n-tjur-ruset-2013

Sprang Tjurruset i Stockholm igår och det gick bra den här gången också. Blev en ny vinst och vann alltså dubbla segrar i Tjurruset (Karlstad och Stockholm). Loppet igår blev även en Göta dubbel, då träningskompisen Anton Nilsson gjorde ett kanonlopp och tog en klar 2:a plats!

 

Åkte bara tur och retur till Stockholm för att springa. Hade en suverän privat chaufför i Antons fader Peter. Väldigt tacksamt och det underlättade betydlig för oss. På uppvärmningen var dock inte riktigt magen med mig. Benen kändes bra, men magen ville inte vara med mig. Efter två toabesök kändes det dock som om det var under kontroll.

 

Startskottet gick och det blev en jätterusning på den korta startängen. Blev rejält trängd och kom betydligt längre bak än vad jag hade tänkt. Blev irriterad och på ren ilska sprang jag så långt till höger jag kunde och rundade fältet och upp i ledning precis innan det smalnade av, kom väldigt långt ut och var tvungen att hoppa över en ganska stor sten.

 

Nu låg jag dock där jag ville och kunde bstämma tempot själv. Vi kom ut på en äng och lunkade på i ett kontrollerat tempo. Precis efter första km började en rejäl backe, men sprang uppför den med små lätta steg utan att vara nära att få syra. Efter backen blev det löpvänligt med mycket utför. Tryckte på lite och fick en liten lucka. Dock kom vi ner snabbt till en bäck med leriga sidor. Fick inget fästa alls i mina snabbskor och det blev som bambi på hal is. Dom bakom med terrängskor kom ifatt väldigt lätt och jag fick verkligen kämpa för att stå på benen. Sen kom vi ner mot en sjö och sprang i vatten till midjan i ca 100 meter. Eller sprang är fel uttryck, det blev ett långt led och vi gick i moderat tempo. Efter vattnet kom vi direkt till en slalombacke med två riktigt tuffa stigningar. Tog det medvetet väldigt lugnt nu och en Ärlalöpare gick upp i täten och fick en liten lucka. Kollade bak och såg att Anton nu låg precis bakom mig. 

 

När vi kommit upp för slalombacken (ca 2.5 km) blev det väldigt lättlöpt och jag tryckte på igen. Blev en lucka direkt och sen blev det ett sololopp. Var nu några km med mestadels fin löpning med några avstickare på mindre stigar och några branta bäckar vi skulle ner och upp i. Efter ca 7 km kom jag ut i ett sandtag och det kom en riktigt lång och tuff sandbacke. Nu var benen inte pigga och det var bara att kämpa sig uppför utan att få för mycket syre, eller hade en klar ledning så det var ingen idée att chansa nu. Kom några till sega sandbackar innan det blev löpbart igen. Efter lite lättare skogslöpning kom den fruktade "bävrdammen".

 

Bäverdammen var en blöthåla som man stundtals sjönk ner till bröstet och botten var ren lera/dy. Kan säga att det inte gick fort här. För att göra det ännu jävligare hade du snälla bävrarna vält massa träd som man var tvunget att klättra över. Tog sin tid att passera här, men tillslut var jag igenom och bara en u-sväng från målet. Kunde kosta på mig att stanna någon sekund och köra ett segervrål efter sista kryphindrat innan jag gick i mål.

 

Bakom mig var det mer spännande trodde jag. Men det var det absolut inte, efter mig fick jag höra av speakern att Anton låg på en klar andra plats och efter att väntat i 46 sekunder blev det kramkalas i målet. Skönt att visa Stockholm att det är Göta som bestämmer!

 

 

Summering: Riktigt skönt med en dubbelseger, även om känslan idag inte var på topp. Kände av magen i mitten av loppet, men var ändå ett okej lopp. Det är segern som räknas. Egentligen förvånad att det blev två segrar i Tjurruset. Känner inte att jag är bra i svårsprungna partier. Igår hade jag lite tur att det var en del löpvänliga partier. Men riktigt nöjd iaf, även om Tjurruset enbart är en kul grej. Det är på Terräng-SM om tre veckor som det ska gå riktigt fort!

 

Resultat:

Efter att tävlat väldigt många helger i rad och kört många tuffa intervallpass planerade vi in att köra en distansvecka. Fick order av coach Henrik att lägga upp träningen som jag vill, men distansen ska vara ca 15 mil. Har den senaste tiden lagt till mycket träning som inte sliter så mycket till den vanliga träningen. Avslutar oftast passen med dessa övningar, cirka 30 min. Ibland ända upp till 60 min.

• Löpskolning (Mer än tidigare)
• Höftrörlighet
• Armpendlingar
• Bålstyrka (Mer än tidigare)
• Benstyrka
• Yoga
• Smidighet
• Balans
• Fotstyrka (Mer än tidigare)

Formen har kommit lagom till de avslutande tävlingarna. Efter ett riktigt bra terräng-DM 12 km har det fortsatt bra. Vinst Tjurruset och sedan blev det ett okej 10000 meters lopp på Stockholm stadium. Efter att inte ha haft den bästa känslan kom jag ändå runt de 25 varven på 32.29. Absolut inte nöjd med varken känslan eller tiden var det ändå pers med 13 sekunder, även om jag inte har sprungit distansen på bana förut.

 

Nu i helgen var det Lidingöloppet och jag sprang 15 km i M22. Formen visste jag var bra och terrängen passar mig väldigt bra. Åkte upp med Sisu Forshaga på fredag morgon och kunde jogga lite lätt på Lidingö och bara ta det lugnt på kvällen. Blev en tidig kväll då jag skulle springa redan kl 9.40 på Lördagen.

 

 

Startskottet gick och som vanligt blev det en väldig rusning på fältet. Försökte ta det lugnt och inte stressa upp mig fast jag kom lite längre bak i fältet. När första km passerades låg jag kanske på en 20 plats totalt (M22 och seniorerna startade samtidigt). Började dock att avancera lite nu när det började bli lite mer kuperat. Kom ifatt Linus Rosdal som jag brukar vara jämn med och tillsammans hjälptes vi åt att ta placeringar. Låg nu efter tre km 4:a (M22) och såg att jag började ta in på ledartrion som bestod av John Fotzik, Alexander Palm och Oscar Carlsson. Efter 5 km var jag var jag ifatt och i klungan låg även fjolårets finnkamps löpare på 10000 meter Emil Lerdal. Tre stycken löpare i Seniorklassen hade stuckit ifrån, men allt fokus var att komma bra i M22 och få en bra tid. Efter att avvaktat lite i klungan gick jag upp och drog i klungan, tillsammans med John började vi grilla dom andra. Efter cirka 8 km är banan väldigt kuperad och kändes som om klungan började spricka på riktigt. Kunde få små luckor i de tunga partierna, men framförallt John och Alexander kom tillbaka starkt i de branta backarna nerför. Dock när vi kom till Grönsta efter cirka 11 km var det bara John som orkade hänga på, även om Oscar inte var många meter efter, men i den tuffa Grönstabacken fick även han släppa helt.

 

När det nu bara var tre kilometer kvar och när jag kollade mig bakåt såg jag ingen. Började inse att det nu stog mellan mig och John om segern. Tryckte på lite extra i en backe, men han verkade inte ha nämvärt problem att hänga med. Vet att John är en riktigt bra spurtare och kände mig inte självsäker om det skulle avgöras på spurten. Tyvärr var jag nog också lite för nöjd med loppet och tyckte inte att det var någon katastrof med en 2:a plats, hade redan slagit rikigt duktiga löpare. Munen började att röra sig väldigt mycket på både mig och John nu och båda ville vissa att vi var piggare än den andra.

 

 

Med drygt 1.5 km kvar kom dock rycket i en nerförsback från John. Han fick en liten lucka och jag orkade inte täppa till och den växte sakta men tyvärr säkert. Höll avståndet mot slutet, men tog aldrig in något och slutatde på en 2:a plats 6 sekunder efter John. Tiden blev 49:36 och det var nästan två minuter snabbare än ifjol som var ett bra lopp.

 

Inget snack om att det är ett av mina absolut bästa lopp (kanske bästa). Tiden var nästan två minuter snabbare än ifjol och tog några rikigt fina skalper. Bland annat: 2 minuter före Andreas Åhwall och dryga 1.5 minuter före landslagslöparen Emil Lerdal. Dock är jag inte helt nöjd, kändes som jag vek ner mig lite mot slutet när det skulle avgöras. Trodde inte att jag skulle vara med och slåss om segern i förhand och var lite för nöjd och bekväm på slutet och tycker jag släpte en lucka för lätt. Ska dock understrycka att jag var trött, men borde kunna gjort det bättre, Men vet nu till Terräng-SM att jag kan slå alla i min klass och kommer att sälja mig betydligt dyrare då!