Löparblogg - Success is my only option

Fick ett samtal idag på jobbet av Peter Fredricson att jag inte kommer att få springa VM.  Är väldigt besviken på mig själv och förstår landslagsledningens beslut fullt ut. Jag har bara mig själv att skylla på.

 

Sen känns det såklart surt då jag bevisligen har större kapacitet än de flesta andra uttagna. Extra bittert känns det att den sista löparen blev uttagen för att han vann Stockholm ultra 75 km på 5:10 nu i helgen. Själv passerade jag 75.6 km på 5:02. Så även om jag har full förståelse för landslagsledningens beslut betyder inte det att jag av automatik håller med. Men väljer att (även om det tar emot) hålla truten om vad jag egentligen tycker och istället lägga allt fokus på att bli en betydligt bättre ultralöpare!

 

Nu blir det en återhämtningsvecka med lite cykel och minimalt med löpning. Sen ligger allt fokus på Bislett 24 timmar i slutet av November. Då ska det springas långt. Vill inte garantera att Rune får behålla sitt otroliga svenska rekord. Innan den blir det att försöka försvara mina segrar i Tjurruset den 12 September. Även om jag för tillfället värderar en fjärde seger i Tjurruset lika högt som min vinst i yatzy för två veckor sedan.