Löparblogg - Success is my only option

Igår var det Maratonstafetten och Göta ställde upp med 3 jämna lag. Jag tog på mig ansvaret att dela upp lagen. Var väldigt nöjd med uppdelningen och var helt övertygad om att det skulle bli en jämn kamp om segern mellan de tre lagen. Pga några sena avhopp och några reserver som hoppa in blev ändå Göta lag 3 favoriter. Mitt lag bestod av följande 7 löpare och laguppställning:

 

1. Karl-Martin Nordling
2. Sofie Nelson
3. André Rangelind
4. Karl-Martin
5. Sofie
6. André
7. Mattias Sundelin
8. Sofie
9. André
10. Mattias
11. Daniel Rudner
12. Henrik Ohlsson

13. Erik Jaldell
14. Daniel
15. Henrik
16. Anton
17. Daniel
18. Henrik

 

Till en början låg vi med väldigt bra. När jag började mina sträckor låg vi sist av Göta-lagen, men inte längre efter än att jag kunde springa förbi dom och växla i ledning varje gång. Det var som vi hade hoppats på riktigt jämnt mellan oss. Sedan måste jag tillägga att det faktiskt var ett företagslag med legoknektar framför oss. Som också var först i mål. Det laget bestod av lite duktiga skidåkare och dylikt. Dock inte bättre än att vi skulle ha varvat dom med ett toppat lag. Men nu kommer jag fokusera på tävlingsklassen. Vi var i ledning när jag hade kört mina tre sträckor, men sen börja lag 3 att rycka ifrån. Dom hade en stark uppställning nu med bland annat Anders Eriksson och Niklas Wassberg. Gjorde ett sista desperat försök att komma ikapp och tog sträcka 17 själv. Men det var 2.5 minut fram och det tar jag inte in på 2.3 km på en så duktig löpare som Lars Olsson. Vi fick nöja oss med en andra plats i tävlingsklassen.

 

För egen del är jag nöjd med löpningen. Försökte att ta det ganska lugnt i backen och trycka riktigt hårt när backen var slut den knappa km som var kvar då. Tryckte på lite extra på första för att få bästa tid och bli "loppets gigant". Trots en ganska rejäl vurpa i sista nerförsbacken lyckades jag med det. Tiden blev 7:25. Priset var ett presentkort på Elgiganten på 1000 kr. De övriga 3 sträckorna sprang jag lite mer kontrollerat även om de inte var så många sekunder långsammare. Var lite svårt att sova i natt då jag fick ordentliga skrapsår av vurpan på armarna, ryggen och rumpan. Sved till varje gång man rörde sig lite.

 

Men annars är jag nöjd med tillvaron. Har åkt upp till Persby nu för att tillbringa en långhelg med familjen och träna på väldigt bra resten av veckan. Framförallt få några mil i benen.