Tjurruset

I Lördags var det återigen dags för Tjurruset i Karlstad. Då jag vunnit loppet 3 raka gånger var det lätt att ha en målsättning med loppet. Bara vinst som räknades.

Startskottet ljöd och märkte ganska direkt att mannen att slå idag var 10-faldiga Tjurruset vinnaren Per Alsterdal. Simon Ödman hängde oxå med en knapp km, men sen var det bara Per jag såg under loppet.

Per sprang på bra i början på grusvägarna och det var bara att ta ryggen, men sen när vi kom in på en mindre stig ville jag gärna ligga först, för att lättare se vart jag sätter fötterna. Så tryckte på lite extra när vi kom ut på grusvägen och tog ledningen. Vi kom sedan in i en kohage och sprang över bäcken där ett antal gånger. Det var tufft att springa i hagen då underlaget var väldigt ojämnt. Låg först och kunde bestämma farten. Sen kom vi till det uppratade hindret "Drethölet". Rakt ner i vattnet för att sedan klättra upp för en brant kulle och sedan ner i vattnet igen.

Blev nerkyld här och tyckte helt plötslig att det kändes väldigt segt. Dock när vi kom in i skogen och passerade några blöthål fick jag en lucka bak till Per. Fick nya krafter och kändes bra igen. Nu var det ett avsnitt i skogen på några km där man kunde springa på ganska bra på stigarna.

Sen kom jag ut till hinderbanan. Många höbalar, kryphinder, bäckar och sicksacklöpning. Här var det ett spurtpris till den som gjorde banan snabbast. Något jag inte prioritera att göra, men var retliga 0.4 sekunder ifrån att vara snabbast där.

Efter det var det dags för en ny blöthåla med högt gräs och en del lera. När jag sedan sprang under järnvägen visste jag att det inte var långt kvar. Avståndet bak var betryggande och kunde njuta sista biten in då det var lite olika hinder och vatten att passera.

Hann även göra att litet spratt på upploppet då jag fejka att ramla och skada mig. Något som varken Ingela eller Viktoria uppskattade. Men det är väl tur att man har olika humor.

Segermarginalen bak till Per blev 40 sekunder och nästan 4 minuter till 3:an Simon.

För att sammanfatta loppet var det stabilt, men framförallt väldigt roligt. Absolut inte årets viktigaste lopp, men förmodligen det roligaste. Mycket publik längs banan och kul att vinna på hemmaplan. Hoppas kunna försvara segern nästa år med!


Kommentarer
Postat av: Ingela

Ja, vad ska man säga...lyfter på hatten STORT GRATTIS du är grym✨ men som sagt, det där sprattet vid målgång...hmmmm🤔😉

2016-09-20 @ 21:31:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0